LoveRockMylife

Vad skönt det är ute! Vår. Ljust längre och längre om dagarna och frisk luft = energyboost.

Gick en runda på 1h idag. Jag går varenda dag för alla hålla mig i mina sinnes fulla bruk, så att säga.. Förutom igår, då blev det för sent och Leon hade redan somnat. Annars brukar han göra det i vagnen. Det är inte sådär fint väglag för vagn precis, men det ger lite extra träning. Jag förstår inte hur man INTE kan gå, eller på något sätt vilja röra på sig. Om inte annat så mår man bättre av det.

Efter timmen hade passerat gick jag emot mammas för att göra en stoor tårtbotten. Lite lättare här, jag har ingen form med löstagbara kanter och vår ugn är lite knepig ibland. Det verkar som om den blev lyckad.. men om den blev det eller inte får jag inte veta före Söndag och då är det för sent. Tjåligt läge.
Snart är allt fixat till Leons namngivardag, bord stolar dukar deko tårta smörgåstårta fat bestick kaffe kaka osvosvosv.

Jag vill att det ska vara fint, även om det bara är den "närmsta" familjen
(vi är ändå 18 pers(!?) tacka fan för att det inte är HELA släkten. Jag ensam ligger inne med 22 kusiner.. varav hälften har egna glöttar, där snackar vi tårtbakning... .. )

Dags att fortsätta, Ciao.

KÄRLEK:

Nu kom jag i säng, känner mig tung i kroppen utan att egentligen vara trött. Ligger i dubbelsängen med Leon bredvid mig, han sover sedan ett par timmar. Jag kan inte sova. Konstigt med tanke på att jag inte sovit en hel natt på 4 månader? Man vänjer sig. Hur fullkomligt utmattad man än känner sig emellanåt hade jag inte bytt det mot allt i världen. Jag har aldrig varit lyckligare.
 
Leon är ett lyckligt barn, han är snäll glad och envis(alla säger att det har han ifrån mig) det är bra, det betyder att han vet vad han vill. Han leker mycket, hans favorit i hela världen förutom hans mamma och pappa är Lamm. Det är hans bästa kompis, en snuttekramdjurskompis. Han följer med överallt och Leon känner igen honom och skiner som en sol när han ser honom. Han har börjat busa också lillskiten. Gräver ner huvudet i tröjan på en fnissar, eller så lägger han lamm över ansiktet och leker tittut. Han kan skrika också, speciellt när han inte får mat snabbt nog. Då skakar han med händerna och gallskriker. Såfort han får som han vill tvärttystnar han, äter sen grinar han och tittar sig runt och mallar sig över att han får mat men ingen annan.
Leon tycker om att åka vagn, då sover han. Han sparkar lite ibland med så mina vantar trillar ner om jag lagt dem på vagnen. Han sover från åttatiden oftast. Fram till elva, äter, vaknar igen vid två, fyra sex och halv åtta. Då tvingar han upp mig och så leker vi lite fram till han somnar igen vid tio-elva. Det är rutin på pojken.
Han tycker om folk och vi har vant honom vid ljud och människor sedan han föddes, inga problem.
Finns tusen saker att berätta, men mitt lillfinger har somnat och det borde jag också göra. Matdags snart ju.

Sitter i en stuga i furuboda och har det väldigt skönt och lungt.
Det står middag promenad och bastu på schemat, inte helt fel va? Jag njuter. Leon sover och jag har krupit upp i en hörna av soffan tillsammans med en tidning och en kopp kaffe. Radion surrar lite i bakgrunden och i köksdelen fixar svärmor och hennes syster lite inför den stundande middagen.
Sambo och svärplastfar är med Åke på handboll i Kristianstad. När de kommer hem är det middag och en promenad som avslutas i bastun.
Det är väl härligt med såna dagar ibland för att samla energi.